Matförgiftning är vanligtvis inte dödlig. Även om det kan orsaka obehag, återhämtar sig majoriteten av människor helt inom några dagar, ofta utan behov av medicinsk behandling.
Hoppa till avsnitt
Vad är? | Symptom | Orsaker | Tabell | Behandlingar | Kost | Diagnos | Riskfaktorer | Förebyggande | Utblick
Vad är matförgiftning?
Matförgiftning är en vanlig men potentiellt allvarlig sjukdom som orsakas av att äta kontaminerad mat eller dryck. Det inträffar när du intar mat som är kontaminerad med skadliga bakterier, virus, parasiter eller gifter, vilket leder till olika mag-tarmsymptom. Dessa symptom kan variera från milda besvär till allvarlig sjukdom, beroende på typen av kontaminant och individens hälsotillstånd.
Matförgiftning visar sig vanligtvis inom några timmar till flera dagar efter att ha ätit kontaminerad mat. Symptomen inkluderar ofta illamående, kräkningar, diarré, magkramper, feber och ibland även huvudvärk eller muskelvärk. I allvarliga fall kan matförgiftning leda till uttorkning, elektrolytobalanser och andra komplikationer, särskilt hos utsatta grupper som små barn, äldre, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.
Det är viktigt att känna igen tecken på matförgiftning och söka medicinsk hjälp om symptomen kvarstår eller förvärras. De flesta fall av matförgiftning löser sig själva inom några dagar med vila, vätskeintag och symtomatisk behandling. Allvarliga fall kan dock kräva medicinsk behandling, inklusive antibiotika eller intravenös vätska, för att hantera komplikationer och förhindra ytterligare hälsorisker.
Att förebygga matförgiftning innebär att följa rätt matsaneringsåtgärder, såsom noggrann tillagning av kött och skaldjur, tvätt av frukt och grönsaker före konsumtion, undvika korskontaminering mellan rå och tillagad mat och förvara ömtåliga livsmedel vid lämpliga temperaturer. Genom att förstå orsakerna och symptomen på matförgiftning och vidta förebyggande åtgärder kan du minska risken för att bli sjuk av kontaminerad mat och dryck.
Symptom på matförgiftning
Om du lider av matförgiftning kommer det sannolikt att visa sig genom märkbara symptom. De specifika symptomen kan variera beroende på infektionens ursprung. Vanliga fall av matförgiftning visar vanligen någon kombination av följande:
- Magkramper
- Diarré
- Illamående
- Kräkningar
- Appetitlöshet
- Lätt feber
- Svaghet
- Huvudvärk
Symptom som indikerar potentiellt livshotande matförgiftning inkluderar:
- Diarré som varar i över 3 dagar
- Feber över 38,9°C
- Nedsatt syn eller tal
- Tecken på allvarlig uttorkning, såsom torr mun, minimal urinproduktion och svårigheter att behålla vätska
- Blod i urinen
Om något av dessa symptom uppstår är det viktigt att kontakta en vårdgivare eller söka omedelbar medicinsk hjälp.
Varaktighet av matförgiftning:
Symtomen kan börja så snart som 30 minuter eller så sent som 8 veckor efter exponering, beroende på infektionens källa. Oavsett om behandling ges löser de flesta fall av matförgiftning upp sig inom en vecka.
Orsaker till matförgiftning
De flesta fall av matförgiftning kan hänföras till tre primära källor: bakterier, parasiter eller virus. Dessa patogener finns på nästan all mat vi äter, men tillagning förstör dem vanligen innan de intas. Råa livsmedel är ofta inblandade i fall av matförgiftning eftersom de inte utsätts för tillagningstemperaturer.
I vissa fall kan mat komma i kontakt med dessa organismer genom exponering för avföring eller spyor. Detta är mer sannolikt om en sjuk person hanterar mat utan korrekt handhygien.
Vanligt kontaminerade livsmedel inkluderar kött, ägg, mejeriprodukter och ibland vatten, som kan innehålla sjukdomsframkallande organismer.
Bakterier:
Bakterier är den främsta orsaken till matburna sjukdomar. Bakteriella agenter som orsakar matförgiftning inkluderar:
- E. coli, särskilt Shiga toxin-producerande E. coli (STEC)
- Listeria monocytogenes
- Salmonella
- Campylobacter
- Clostridium botulinum
- Staphylococcus aureus
- Shigella
- Vibrio vulnificus
Bakterier som E. coli och Salmonella utgör särskilt stora risker.
Salmonella är särskilt vanligt och står för en betydande del av matförgiftningsfallen i USA. Enligt CDC beräknas cirka 1 350 000 fall av matförgiftning, med 26 500 sjukhusvårdstillfällen, årligen bero på Salmonella-infektioner.
Mindre kända men lika farliga bakterier som Campylobacter och C. botulinum kan också utgöra allvarliga hot mot matsäkerheten.
Parasiter:
Även om de är mindre vanliga än bakterieorsakad matförgiftning, är matburna parasiter en betydande risk på grund av deras allvarliga hälsoeffekter. Vanliga matburna parasiter inkluderar:
- Toxoplasma gondii
- Giardia lamblia
- Olika bandmaskar:
- Taenia saginata (nötköttsbandmask)
- Taenia solium (fläskbandmask)
- Diphyllobothrium latum (fiskbandmask)
- Cryptosporidium
- Ascaris lumbricoides (spolmask)
- Flundror (plattmaskar) som Opisthorchiidae (leverflundra) och Paragonimus (lungflundra)
- Bävermask (Enterobiasis)
- Trichinella
Toxoplasmos, orsakad av Toxoplasma gondii, är en av de främsta orsakerna till dödliga fall av matförgiftning i USA. Toxoplasma gondii kan också finnas i kattlådor.
Parasiter kan leva i matsmältningskanalen oupptäckta under lång tid, vilket utgör allvarliga risker, särskilt för personer med nedsatt immunförsvar eller gravida.
Virus:
Matburna sjukdomar kan också orsakas av virusinfektioner, inklusive:
- Norovirus, ibland kallat Norwalk-virus
- Rotavirus
- Astrovirus
- Sapovirus
- Hepatit A-virus
Norovirus står ensamt för 19 till 21 miljoner fall av kräkningar och diarré årligen i USA. Även om det är sällsynt kan det leda till dödsfall. Andra virus, som rotavirus och astrovirus, orsakar liknande symptom men är mindre vanliga.
Hepatit A-virus, som orsakar leverinfektion, kan också överföras genom kontaminerad mat.
Vanliga källor
| Orsak till matförgiftning | Symtom börjar efter exponering | Vanliga källor |
|---|---|---|
| Ascaris lumbricoides | Orsakar sällan märkbara symptom | Grönsaker odlade i kontaminerad jord |
| Astrovirus | 4–5 dagar | Kontaminerat vatten |
| Campylobacter | 2–5 dagar | Rått eller otillräckligt tillagat kyckling, opastöriserad mjölk, kontaminerat vatten |
| Clostridium botulinum | 18–36 timmar | Konserverade grönsaker med låg syrahalt (t.ex. gröna bönor, svampar), konservad tonfisk, fermenterad fisk, skinka, korv, pruno (“fängelsevin”), felaktigt konserverade eller flaskade produkter hemma |
| Cryptosporidium | 2–10 dagar (i genomsnitt 7 dagar) | Färska frukter, fruktjuice, färska grönsaker, opastöriserad äppelcidervinäger, opastöriserad mjölk, kontaminerat vatten |
| Diphyllobothrium latum | Orsakar sällan märkbara symptom | Rå eller otillräckligt tillagad fisk |
| E. coli | 3–4 dagar | Rått eller otillräckligt tillagat nötkött, rå sallad och andra grönsaker, råa groddar, opastöriserad mjölk, kontaminerat vatten |
| Enterobiasis (bävermask) | Orsakar sällan märkbara symptom | Överförs oftast genom att röra en kontaminerad yta eller genom nära kontakt med en infekterad person; kan också bero på felaktig matlagning |
| Giardia lamblia | 1–2 veckor | Grönsaker odlade i kontaminerad jord, kontaminerat kött, kontaminerat vatten; kan också bero på felaktig matlagning |
| Hepatit A-virus | 15–50 dagar | Frysta bär, frysta grönsaker, otillräckligt tillagade skaldjur, kontaminerat
|