Olika former av eksem, såsom atopisk dermatit och kontaktallergisk dermatit, uppvisar distinkta symptom och kan kräva skräddarsydda behandlingsmetoder.
Eksem, som kännetecknas av torra, kliande, fjälliga och ibland smärtsamma hudförändringar eller blåsor, är en kronisk sjukdom. The American Academy of Dermatology Association (AAD) identifierar atopisk dermatit som den vanligaste typen av eksem.
Dock omfattar eksem en rad olika inflammatoriska hudtillstånd, totalt sju stycken. För en grundlig förståelse av orsaker, symptom och behandlingar för varje typ av eksem, läs vidare.
Innehållsförteckning
- Atopisk dermatit
- Kontaktallergisk dermatit
- Dyshidrotiskt eksem
- Seborroisk dermatit
- Neurodermatit
- Nummulärt eksem
- Stasdermatit
- Att söka läkare
- Behandling
- Vanliga frågor
- Sammanfattning
1. Atopisk dermatit
Atopisk dermatit är den vanligaste formen av eksem.
Den börjar vanligtvis i barndomen, oftast mellan 2 månader och 5 års ålder, och minskar vanligen i svårighetsgrad eller försvinner helt vid vuxen ålder. Dock kan individer uppleva sporadiska utbrott eller symptom för första gången senare i livet.
Symptomen på atopisk dermatit uppträder vanligtvis på armarna eller i vecken på armbågarna eller knäna, medan barn också kan uppvisa symptom på hjässan och kinderna. Det är viktigt att undvika att klia på utslagen, rodnader eller hudförändringar för att förhindra eventuell infektion.
Den exakta orsaken till atopisk dermatit är fortfarande okänd. Dock uppstår tillståndet när hudens naturliga barriär försvagas, vilket gör den mindre kapabel att skydda mot irriterande ämnen och allergener. Atopisk dermatit utlöses troligen av en kombination av faktorer, inklusive genetisk benägenhet, torr hud, dysreglering av immunsystemet och olika miljöstimuli såsom irriterande ämnen, stress och torra förhållanden.
2. Kontaktallergisk dermatit
Kontaktallergisk dermatit uppstår som en reaktion på ämnen som man kommer i kontakt med och delas in i två typer:
- Allergisk kontaktallergisk dermatit: Detta uppstår som en immunsystemreaktion på ett irriterande ämne, såsom latex eller vissa metaller.
- Irriterande kontaktallergisk dermatit: Initieras av direkt skada på huden från kemikalier eller andra ämnen.
Symptomen på kontaktallergisk dermatit kan uppträda inom 48 timmar efter exponering för ett utlösande ämne. Dessa symptom inkluderar:
- Kliande hud, som visar röda, rosa eller magenta nyanser; hos personer med mörkare hudtoner kan detta framträda som brunt, lila eller grått.
- Känslor av brännande eller stickande.
- Uppkomst av nässelutslag.
- Bildning av vätskefyllda blåsor.
- Förtjockning och förhårdnad av huden, ibland liknande läder.
Kontaktallergisk dermatit uppstår vid kontakt med ämnen som antingen irriterar huden eller framkallar en allergisk reaktion. Vanliga irriterande ämnen inkluderar tvättmedel, blekmedel, smycken, latex, nickel, färg, giftiga växter som poison ivy, hudvårdsprodukter inklusive smink, tvål, parfym, lösningsmedel och exponering för tobaksrök.
3. Dyshidrotiskt eksem
Dyshidrotiskt eksem, även känt som pompholyx, kännetecknas av bildandet av små blåsor på händer och fötter.
Symptomen på dyshidrotiskt eksem varar vanligtvis i 2–3 veckor och kan inkludera vätskefyllda blåsor som kliar, orsakar obehag, spricker och flagnar. Dessa blåsor uppträder vanligtvis på fingrar, tår, handflator och fotsulor.
Olika faktorer kan bidra till utvecklingen av dyshidrotiskt eksem, inklusive allergier, fuktiga förhållanden på händer och fötter, exponering för ämnen som nickel, kobolt eller kromsalt, stress och tobaksrökning.
4. Seborroisk dermatit
Seborroisk dermatit, ofta kallad hårbunneksem på grund av dess frekventa förekomst på hårbotten, uppvisar distinkta egenskaper.
Hos spädbarn kallas seborroisk dermatit vanligtvis för gnejs och löser sig vanligtvis utan återkomst. Hos tonåringar och vuxna tenderar seborroisk dermatit dock att vara ett pågående hudproblem.
Symptomen på seborroisk dermatit inkluderar fjälliga, oljiga hudpartier som producerar mjäll-liknande flingor. Dessa partier uppträder främst i områden rika på talgkörtlar, såsom hårbotten, hårlinjen, övre ryggen, näsan och ljumsken. Hos personer med mörkare hudtoner kan dessa partier framstå som mörkare än huden, medan de hos personer med ljusare hudtoner kan framstå som ljusare.
Etiologin bakom seborroisk dermatit är troligen multifaktoriell och involverar en kombination av miljömässiga och genetiska influenser. Inledande utlösare, såsom stress eller sjukdom, framkallar en inflammatorisk reaktion i huden, vilket leder till överdriven tillväxt av Malassezia-jäst – en organism som naturligt finns på hudens yta. Denna jästöverväxt utlöser immunsystemreaktioner, vilket leder till de karakteristiska hudförändringarna som ses vid seborroisk dermatit.
Ytterligare utlösande faktorer för seborroisk dermatit kan inkludera hormonella fluktuationer, vissa sjukdomar, exponering för hårda tvättmedel eller kemikalier, kallt och torrt väder, underliggande medicinska tillstånd som Parkinsons sjukdom, psoriasis, HIV och akne, samt vissa läkemedel som interferon och litium.
5. Neurodermatit
Neurodermatit, även känd som lichen simplex chronicus, är en form av eksem som kännetecknas av utvecklingen av 1–2 partier med intensiv klåda som förvärras av kliande.
Symptomen på neurodermatit manifesteras som tjocka, fjälliga och mycket kliande partier på olika delar av kroppen, inklusive armarna, benen, nacken, hårbotten, fotsulorna, handryggarna och genitalområdet. Det är avgörande att undvika att klia på dessa partier för att förhindra försämring av symptomen, blödning och potentiell infektion.
Medan den exakta orsaken till neurodermatit fortfarande är okänd, börjar den vanligtvis med klåda, och utslagen förvärras när kliandet fortsätter, enligt American Academy of Dermatology (AAD).
6. Nummulärt eksem
Nummulärt eksem, även känt som discoid eksem, manifesteras som cirkulära, myntformade hudförändringar och presenterar ett distinkt utseende jämfört med andra former av eksem, ofta åtföljt av intensiv klåda.
Symptomen på nummulärt eksem kan kvarstå i flera år utan behandling. Inledningsvis kan små knölar uppträda på huden, som framstår som röda eller rosa på ljusare hudtoner och mörkbruna på mörkare hudtoner. Dessa knölar tenderar att utvecklas till myntformade hudförändringar som kännetecknas av klåda, fjällighet eller sprickbildning.
Den exakta orsaken till nummulärt eksem är fortfarande okänd, men det kan uppstå på grund av underliggande faktorer som extremt torr hud. Personer med tidigare eksem, såsom atopisk dermatit, är också mer benägna att utveckla nummulärt eksem.
7. Stasdermatit
Stasdermatit är vanligare hos personer med dålig blodcirkulation, enligt AAD. Det uppstår när vätska läcker från försvagade vener in i huden, vilket leder till olika symptom såsom svullnad, rodnad (på ljusare hudtoner) eller förändringar i hudfärg (brunt, lila, grått eller askfärgat på mörkare hudtoner), klåda och smärta.
Symptomen på stasdermatit påverkar främst benen och vristerna och resulterar ofta i svullnad, särskilt efter långa perioder av gång, tillsammans med känslor av tyngd eller värk. Ytterligare symptom kan inkludera åderbråck, torr och kliande hud samt bildning av öppna sår.
Stasdermatit utvecklas hos personer som upplever problem med blodflödet i nedre delen av benen, vanligtvis på grund av felaktigt fungerande klaffar som hindrar det normala uppåtgående blodflödet mot hjärtat, vilket får blodet att samlas i benen.
Att söka läkare
Det är avgörande att söka medicinsk rådgivning för alla som upplever symptom på eksem eller andra hudtillstånd. En dermatolog, en läkare som specialiserar sig på hudens hälsa, kan ge en korrekt diagnos och rekommendera den mest effektiva behandlingsplanen anpassad efter dina specifika behov. Här är några viktiga skäl till varför det