Vertigo kan uppstå på grund av infektioner, migrän, skador och olika hälsoproblem. Att ta itu med den underliggande orsaken är nyckeln till att minska obehaget och säkerställa långvarig lindring.
Vertigo manifesterar sig som en känsla av snurrande eller rörelse, vilket skapar en falsk uppfattning om ens egen rörelse eller omgivningens rörelse.
Även om det delar vissa likheter med åksjuka, skiljer sig vertigo från vanlig yrsel.
Hoppa till avsnitt
Typer av vertigo – Orsaker till vertigo – Symtom på vertigo – Behandling av vertigo – Diagnos av vertigo – Hur länge varar vertigo? – Vertigo vs. yrsel – Vertigo under graviditet – Är vertigo ärftligt? – Sammanfattning
Typer av vertigo
Vertigo förekommer i olika former, var och en med sina egna egenskaper och underliggande orsaker. Att förstå de olika typerna av vertigo är avgörande för en korrekt diagnos och lämplig behandling. Här är några av huvudtyperna:
- Perifer vertigo:
Perifer vertigo uppstår på grund av problem i innerörat eller den vestibulära nerven, som ansvarar för att överföra balanssignaler till hjärnan. Den vanligaste typen av perifer vertigo är godartad paroxysmell positionsvertigo (BPPV), som uppstår på grund av förskjutning av små kalciumkristaller i innerörat. Andra orsaker till perifer vertigo inkluderar vestibulär neurit, labyrintit och Menieres sjukdom. Symtomen inkluderar ofta plötslig snurrande känsla, illamående, kräkningar och svårigheter med balansen. - Central vertigo:
Central vertigo härrör från problem i centrala nervsystemet, särskilt hjärnstammen eller lillhjärnan. Till skillnad från perifer vertigo, som vanligtvis utlöses av huvudrörelser, tenderar central vertigo att vara mer ihållande och kan åtföljas av andra neurologiska symtom. Orsaker till central vertigo kan variera från migrän och multipel skleros till tumörer eller stroke som påverkar hjärnstammen eller lillhjärnan. Symtomen kan inkludera långvarig yrsel, svårigheter att gå, dubbelseende och sluddrigt tal. - Positionsvertigo:
Positionsvertigo, som namnet antyder, utlöses av förändringar i huvudpositionen. Godartad paroxysmell positionsvertigo (BPPV) faller under denna kategori, där specifika huvudrörelser, som att vända sig i sängen eller luta huvudet bakåt, kan framkalla korta episoder av vertigo. Denna typ av vertigo beror ofta på förskjutning av kalciumkristaller i innerörets balansorgan. Diagnosen innebär vanligtvis specialiserade manövrar, såsom Dix-Hallpike-testet, för att framkalla och identifiera den underliggande orsaken. - Migränassocierad vertigo:
Migränassocierad vertigo (MAV), även känd som vestibulär migrän, är en typ av vertigo som uppträder i samband med migränanfall. Personer med MAV kan uppleva vertigo eller yrsel före, under eller efter ett migränanfall. De exakta mekanismerna bakom MAV är inte fullt utredda men kan involvera avvikelser i hjärnans bearbetning av sensorisk information. Behandlingen fokuserar ofta på att hantera migränsymtom genom livsstilsförändringar, läkemedel och ibland vestibulär rehabiliteringsterapi. - Icke-vertiginös yrsel:
Inte alla episoder av yrsel åtföljs av en snurrande känsla som är karakteristisk för vertigo. Icke-vertiginös yrsel omfattar en bred uppsättning av sensationer, inklusive lätthet i huvudet, känsla av att svimma eller en känsla av ostadighet. Även om dessa symtom fortfarande kan uppstå på grund av problem i innerörat eller neurologiska problem, har de ofta andra underliggande orsaker än verklig vertigo. Vanliga utlösare för icke-vertiginös yrsel inkluderar uttorkning, lågt blodtryck, ångeststörningar eller biverkningar av läkemedel.
Att förstå skillnaderna mellan dessa typer av vertigo är avgörande för en korrekt diagnos och effektiv hantering. Om du upplever återkommande eller allvarliga vertigosymtom är det viktigt att konsultera en vårdgivare för en korrekt utvärdering och behandling anpassad till ditt specifika tillstånd.
Orsaker till vertigo
Vanliga orsaker till vertigo inkluderar:
- Godartad paroxysmell positionsvertigo (BPPV): Detta är den vanligaste orsaken, kännetecknad av korta episoder av intensiv snurrande känsla som utlöses av plötsliga huvudrörelser, till exempel från ett slag mot huvudet.
- Infektion: Virusinfektioner som påverkar den vestibulära nerven, känd som vestibulär neurit eller labyrintit, kan resultera i ihållande vertigo.
- Menieres sjukdom: Överskott av vätskeansamling i innerörat leder till plötsliga, långvariga episoder av vertigo som varar i flera timmar.
- Migrän: Vertigo associerad med migrän kan vara i minuter till timmar.
- Huvud- eller nackskada: Traumatiska skador på huvudet eller nacken, särskilt de som påverkar det vestibulära systemet, orsakar vanligtvis vertigo.
- Läkemedel: Vissa läkemedel kan inducera vertigo, tillsammans med symtom som yrsel, hörselnedsättning och tinnitus (ringning i öronen).
Godartad positionsvertigo, även om den är besvärlig, är vanligtvis inte allvarlig, förutom när den ökar risken för fall. Symtomen kan inkludera yrsel, känsla av snurrande eller rörelse, förlust av balans, illamående och kräkningar.
Även om stress i sig inte direkt orsakar vertigo, kan den förvärra den. Dessutom tyder forskning från 2016 på att allvarlig stress kan öka risken för stroke, vilket potentiellt kan leda till vertigo.
Symtom på vertigo
Vertigo manifesteras genom en mängd olika symtom som kan påverka en persons vardagsliv avsevärt. Att känna igen dessa symtom är avgörande för en snabb diagnos och effektiv hantering. Här är några vanliga tecken och symtom associerade med vertigo:
- Snurrande känsla:
Det främsta symtomet på vertigo är en falsk känsla av snurrande eller rörelse, även när man är stilla. Denna känsla kan variera från mild till svår och kan förvärras av vissa huvudrörelser eller förändringar i position. - Illamående och kräkningar:
Vertigo inducerar ofta känslor av illamående och kan leda till kräkningar, särskilt under svåra eller långvariga episoder. Illamående och kräkningar kan ytterligare förvärra obehagskänslor och bidra till allmän oro. - Ostadighet eller obalans:
Personer som upplever vertigo kan känna sig ostadiga på fötterna eller ha svårt att upprätthålla balansen. Denna känsla av obalans kan öka risken för fall, särskilt under plötsliga eller oväntade vertigoanfall. - Yrsel:
Tillsammans med snurrande känslan kan vertigo orsaka en allmän känsla av yrsel eller lätthet i huvudet. Denna känsla kan kvarstå även när snurrandet avtar och kan bidra till känslor av desorientering. - Svettning och blekhet:
Vertigoepisoder kan åtföljas av svettning, särskilt när de är associerade med känslor av ångest eller panik. Dessutom kan personer som upplever vertigoanfall verka bleka eller klibbiga på grund av den fysiologiska stressreaktionen. - Synrubbningar:
Vertigo kan påverka synuppfattningen och leda till symtom som suddig syn, dubbelseende (diplopi) eller ofrivilliga ögonrörelser (nystagmus). Synrubbningar kan förvärras under vertigoepisoder och kan bidra till känslor av desorientering. - Huvudvärk:
Vissa personer kan uppleva huvudvärk eller migrän i samband med vertigoepisoder. Dessa huvudvärkar kan uppträda före, under eller efter vertigoanfallet och kan variera i intensitet och varaktighet. - Tinnitus:
Tinnitus, eller ringning i öronen, är vanligt associerat med vissa typer av vertigo, såsom Menieres sjukdom. Upplevelsen av tinnitus kan variera i intensitet och kan förvärras under vertigoepisoder. - Ångest eller panik:
Vertigo kan vara plågsamt och kan utlösa känslor av ångest eller panik, särskilt under svåra eller oväntade anfall. Ångest över framtida vertigoepisoder kan också bidra till känslomässig oro och påverka det allmänna välbefinnandet. - Svårigheter att koncentrera sig:
Vertigo kan störa den kognitiva funktionen och göra det svårt att koncentrera sig eller fokusera på uppgifter. Denna svårighet att koncentrera sig kan kvarstå bortom vertigoepisoden i sig och kan påverka dagliga aktiviteter och produktivitet.
Att känna igen dessa symtom och söka snabb utvärdering från en vårdgivare är avgörande för en korrekt diagnos och hantering av vertigo. Behandlingsmetoder kan variera beroende på den underliggande orsaken och symtomens svårighetsgrad, vilket understryker vikten av individuell vård.
Behandling av vertigo
Behandlingsalternativ för vertigo varierar beroende på den underliggande orsaken. Vestibulär rehabiliteringsterapi och läkemedel som meklizin (Antivert) har visat sig vara effektiva för att förbättra symtomen.
Ompositionsmanövrar:
Kanalitompositionsmanövern, även känd som Epley-manövern, används för att lindra symtom på BPPV. Dessa specifika huvudrörelser syftar till att flytta kanalitkristaller, som kan utlösa vertigo, från innerörets kanaler. En vårdgivare kan guida personer genom proceduren, som innebär att hålla olika positioner i 30 till 60 sekunder vardera, och upprepa vid behov.
Läkemedel:
Meklizin, ett antihistamin som vanligtvis används för allergier, är effektivt för att behandla åksjuka eller vertigo. Det kan dock orsaka förvirring eller minnesförlust hos äldre vuxna.